Del 6: Hemlighållandet av felaktigheter i materialet, och nämndens hemliga diskussioner med anmälaren

Utredningar om fusk ska följa den så kallade “öppenhetsprincipen”, dvs att både den anklagade och den som anklagar ska få kännedom om och tillfälle att granska allt material som lämnas in under utredningsprocessen. Detta har inte följts i mitt ärende. Jag frågade nämndens sekreterare särskilt om detta, varvid han svarade den 16e mars 2018 att jag hade fått granska allt material som hade inkommit i ärendet. Detta var dock inte sant.

(bildtext: mail från nämndens sekreterare där han felaktigt skriver att jag fått kännedom om allt material i ärendet)

Den 20e mars, dvs några dagar senare, framkommer det att jag inte fått kännedom om eller tillfälle att granska det bildmaterial som nämnden fått in den 22e september 2017 av anmälaren. Av någon anledning informerades jag inte om detta nät det skedde, och materialet har också skickats till de sakkunniga för granskning utan att jag fått tillfälle att verifiera det.

När min prefekt fick ta del av mailkonversationen kring detta blev han mycket upprörd och krävde att jag skulle få granska det fullständiga materialet som anmälaren hade lämnat in. Detta fick jag ca en vecka senare. 

(bildtext: mail från min prefekt till nämnden där han kräver att jag ska få granska det material som nämnden hämtat in från anmälaren)

När jag väl hade fått materialet upptäckte jag att det av någon anledning både saknade bilder som hade funnits tillgängliga för mig vid tiden för analys (jag hade antecknat cellräkningsvärde/tjockleksvärde där det inte hade lämnats in en bild) och hade extra bilder som jag inte hade analyserat. Bland annat en grupp bilder som anmälaren själv i ett SMS innan jag skulle göra min tjockleksanalys hade meddelat att han hade uteslutit. Detta då de föreställde vävnad som var skadad på grund av infektion och skulle kasseras. Dessa bilder finns inte upptagna överhuvudtaget i min analys, dvs de fanns inte tillgängliga för mig att mäta på. Om de hade funnits i bildsamlingen som jag hade haft tillgång till, så hade jag istället för ett mätvärde antecknat “utesluten pga infektion” eller liknande.  

Vidare så stämde inte antalet bilder med anmälarens egna beskrivning i det utkast till vetenskaplig artikel som han själv hade skrivit för projektet. I bildsamlingen som nämnden hade hämtat in fanns mellan 3-5 bilder per vävnadsprov, inklusive de bilder från vävnadens kant som vi enligt vår utarbetade metod inte mäter på. I anmälarens text, som refererar till den metodbeskrivning som forskargruppen publicerat tidigare och som beskriver bildurvalet inför mätning, skulle minst 6-8 bilder finnas per prov. 

anmälaren hade själv lämnat in både den beskrivande texten och alla bilderna. 

(bildtext: utdrag ur handlingar från AD. En redogörelse för vad anmälaren skrivit om materialet i det manuskript han sammanställt, och att detta inte stämmer med vad som lämnats in till nämnden (och till de sakkunniga).)

Så var fanns de bilder som saknades, och varför hade extra bilder tillkommit? Ingen vet. Ingen har rett ut det, trots att även OBS i sin undersökning upptäckt att bildmaterialet var fel. Jag har aldrig ägt bildmaterialet eftersom det var anmälarens projekt, och han tog med sig sin dator och sin backup när han anmälde mig för fusk och fick byta arbetsplats. Hade jag varit snabbare på bollen när jag blev anmäld hade jag såklart krävt en kopia. Men trots att jag krävde att diskrepanserna i material skulle utredas när jag väl fick kännedom om problemet och att nämnden skulla motivera varför de lät en granskning ske på ett felaktigt material, så fick jag inget gehör. Jag blev helt enkelt ignorerad.

(bildtext: OBS meddelar nämndens ordförande att materialet inte är korrekt)

Anmälaren däremot blev inte ignorerad. Han förde flera diskussioner med nämndens ordförande om hur han upplevde sin arbetsmiljö, vilket anges i bland annat nämndens mötesanteckningar. Inga motsvarande diskussioner hålls med mig och jag får ingen kännedom om anmälarens samtal med ordföranden. Detta kanske inte upplevs som konstigt i sig, men nämndens egna policy beskriver att arbetsmiljöproblem som följd av en anmälan ska skötas av personens fakultet, inte av nämnden. 

(bildtext: utdrag från protokoll från ett av nämndens möte. En diskussion med anmälaren om dennes arbetsmiljö har förts och detta protokollförs. Ingen motsvarande diskussion hålls med mig och jag får inte kännedom om de uppgifter som anmälaren lämnat.)

Ordföranden använder också vad han beskriver som “situationen i denna forskargrupp” som motivation för att de sakkunniga ska göra en fullständig undersökning. Ordföranden vill att de ska göra en mer utförlig undersökning eftersom de första analyserna inte visade någon nämnvärd skillnad mellan OBS och mina resultat.

(bildtext: ordföranden vill att utredningen ska fortsätta trots att preliminära resultat inte visat någon särskild skillnad mellan OBS och mina resultat. Han motiverar detta med att det är påkallat pga "situationen[i min fd] forskargrupp)

Vad ordföranden menar med att situationen i forskargruppen påkallar ytterligare undersökning är oklart. Är det hoten? Är det faktumet att jag är gift med en professor på samma avdelning (vilket återkommande tagits upp av anmälaren under utredningen)? Ingen vet.